Nu går vi tillsammans. Han går stadigt, men utomhus håller han gärna handen. Hans lilla hand kring mitt pekfinger. Vi går på besök till grannens rabatt. Tittar på de solgula blommorna. Vi stannar och hälsar på en stor svart katt som kastar sig på rygg och visar magen för oss. Mödosamt promenerar vi till brevlådan och jag lyfter upp honom så att han kan ta tidningen. Ena halvan blåser bort så jag rusar för att sätt ner en fot och få stopp på den. Han hittar en särskilt fin rödaktig sten som han försiktigt plockar upp med tummen och pekfingret. Håller hårt i den. Så tittar han på mig och sträcker fram den. Räcker mig stenen som om det vore en skatt. Vid hängbjörkarna stannar vi till och jag nyper ett blad. Gnuggar det mellan fingrarna och sätter mot hans näsa. En doft han aldrig känt förut. Lukta, det här är sommaren.
Det är fint att få leva sakta, för då blir stenar skatter och man känner doften av sommaren!
Helt rätt! Sakta går ganska mycket hand i hand med vackert!
Så fint skrivet Clara. Spot on!
Det är DEt DÄR som hela vår tillvaro handlar om och borde kretsa kring.
Istället för allt bruset.
Kram Mrs G
Det här kan vara ett av dina vackraste inlägg, Clara! Jag, om jag ska vara en sån där bloggläsare som kommer med en massa förslag och åsikter, tycker att du ska bevara denna text till din lilling blir äldre. Ha en fortsatt fin dag!
Tänkte precis samma sak när jag läste texten. Clara handskriv denna texten och rama in. Den var väldigt vacker och visade en fin glimt från Bertils barndom.
Jag håller helt med Stina att du ska bevara denna. Jag började rysa när jag läste den, så fantastiskt – det är ju det här livet handlar om, att KÄNNA, upptäcka och uppskatta livet vi har. Vi kan lära mycket av barna. Tack för att du postade denna fina fina text
Jag håller med Stina, verkligen vackert skrivet Clara!!! Jag känner igen känslan du beskriver från när jag är tillsammans från min son som fyller 2 år i sommar! Tack för att du satte ord på känlsan!
Kram Åsa!
Når man får barn, oppdager man verden på nytt igjen, og på en helt annen måte! Det er vidunderlig!! <3
My little 1 yr old has also started to walk and discover new things – so much fun to walk hand in hand and babble about the summer (and last week her hand grasped firmly and guided by her big brother) new doors opening literally!
Visst är det hur mysigt som helst att få följa sina barn när de upptäcker världen. Världen som växer lite hela tiden ju mer de upptäcker

Varför har jag inte klickat mig hit tidigare. Har sett dina kommentarer på andra bloggar men först idag hamnade jag här…men nu kommer jag att återkomma
Jättefina foton du har här i bloggen.
Så vackert!
Små ögonblick av evigheten! Underbart!
Vilken helt underbar promenad i den lilla stora världen…. Mari.
Åh vad fint skrivet! Blir lite rörd av ”den lilla världen”. De är så fina, ungarna. Glömmer bort det ibland i stöket, vardagen alla måsten och stress. Tack för att du påminde mig.
Å va fint skrivet:) fick tillochmed en liten tår i ögonvrån:) upplever just nu samma sak med min lilla Klara som blir 15 månader just precis idag! Innan när vi var ute kom hon springandes med världens största leende och gav mig ett litet grässtrå..:) något så litet blir helt plötsligt någonting mycket stort:) ha en fin dag! Kram på er:)
Får tårar i ögonen när jag läser det du skriver! Vad mycket av vardagsmagin vi missar som bara finns där. Så enkelt att bara se……och bara vara. Tack!
Fint skrevet, så simpelt og så kærlighedsfuldt!
Du borde bli poet Clara.
Vackert… att se världen ur barns synvinkel är nyttigt för oss vuxna… Det har ju blivit som en försvunnen värld för oss, en värld som vi minns lite diffust bara….
Så underbart du skriver,lyckan att få gå med ett litet barns hand i sin är helt underbart,snart har dom inte tid att promenera med mamma.Njut av stunden…/mamma,mormor,farmor….
Så fint är det!
Tack för fin föreläsning igår och tack för svar på mina frågor.
Mobilfodralet finns att köpa på glitter:)
/lina.oj
Detta är första gången jag kommenterar, men jag läser varje dag.
Otroligt fint, jag fick tårar i ögonen, och kände NÄSTAN igen mig, enda skillnaden är att min 15-månaders tjej springer fram i en väldans fart och gärna stoppar stenarna i munnen. Men det har ju sin charm också
Underbart fin text. Lite sådär känns det fortfarande när min 7-åring upptäcker sommaren på nytt varje år. Hon går visserligen utan problem för egen maskin. Men sommarnaturen är magisk. Varje år känns det nästan som att man ser allt vackert för första gången.
Blir helt tårögd av denna text! Så underbart vackert skrivet! Måste genast gå och pussa på mina två döttrar…
Haha glömde att Bertil fanns, tänkte först att du skrev om Jakob, fatta ingenting
hahaha, jag har skrattat i en kvart nu. Så otroligt roligt missförstånd. Ska göra det där med björklöven mot Jakob nästa gång vi går ut
Hehe, det blir ett väldigt annorlunda inlägg om man läser det som om det handlar om Jakob.
–klipp—
Mödosamt promenerar vi till brevlådan och jag lyfter upp honom så att han kan ta tidningen.
—klipp—
Försöker se det framför mig och får skrattkramp
Haha, först blev jag tårögd över den fina poetiska texten, sedan började jag skrattgråta över den här kommentaren. Läste allt igen och tänkte mig Jakob.
” En doft han aldrig känt förut. Lukta, det här är sommaren.”
Det var på tiden att din man, som svävat i osäkerhet om vad som egentligen är sommar, äntligen får uppleva den!
Underbart!
Kram
Jättebra skrivet!!!
Utrolig fin tekst. Vis ham den, når han blir stor.
Så fint skrivet Clara! Blev alldeles berörd nu när jag sitter på ett rörigt jobb och bara fokuserar på måsten. Det är ju faktiskt sommar nu!
Vad sött skrivet, det är ju poetiskt faktiskt. En sådan text är verkligen värd att spara till din lilla son, han kommer nog uppskatta det när han blir äldre.
Ren poesi!
Jag får en så himla fin känsla i kroppen av den här texten. Känslan som jag känt så många gånger men aldrig kunnat beskriva på annat sätt än att säga ‘att bli mamma är det bästa som hänt mig’. Det är ett äventyr att ha barn, och att få se världen genom barnens ögon är något väldigt speciellt. En sten blir en skatt, sånt man själv kanske inte ens lägger märke till. Du skriver så vackert och målande, Clara! Om jag var du skulle jag spara den här texten i en bok med andra minnen från Bertils första år. Jag tycker själv att det är jätteroligt att bläddra bland böckerna min mamma gjorde till mig när jag var barn.
Å, vad fint skrivet!
Underbart!!!
Och så läste jag kommentarerna… Och nu har även jag världens skrattanfall. Ta en promenad med Jakob.
Mycket fint
Du skriver så vackert Clara!
Poetiskt. Vackert!
Åh, precis så.
Om vi bara tar oss tid och inte hela tiden strävar framåt på vår promenad finns så ofantligt mycket att se. En helt ny värld öppnar sig och det är våra små som visar oss den. Ådringarna i skalet på en vinbärssnäcka, eller det rosa längst in i vitsippans kalk.
Eller bara glädjen av att se vattnet plaska när vi hoppar i pölen med gummistövlar.
Stort grattis till er fina Bertil. Han är inte nyföd längre men glädjen bara växer med barnet, är min upplevelse.
Allt gott!
Åh, så vackert.
Åh, så fint! Det låter som att du är väldigt duktig på mindfullness. Något jag nog borde jobba lite på också… Fin blogg du har!
Så underbar uppväxt han får lille Bertil!
Så himla fint!
Värdefullt för Bertil att få gå på upptäcksfärd med mamma Clara.
Det kanske är den lilla världen som är den stora världen egentligen?
Åh så härligt!
Poetiskt och vackert!
vilket härligt inlägg med upplevelser från den lilla världen…önska att vi kunde stanna upp i vår vardag och reflektera på liknande sätt
skaffa dig en underbar fredag tillsammans med familjen
kram Åsa
Detta var det vackraste jag läst på länge. Underbart.
<3
Nydelig!
Åh, vad fint skrivet. Du verkar vara en så himla bra mamma, Clara! Så naturlig och sund i ditt synsätt, inget blir liksom en big deal. Du påminner om en 20 år yngre version av min egen mamma, som är den bästa ever.
Vi är lyckliga som har våra underbara barn!
Så vackert skrivet! Livet är härligt.
Vackert!!!!
Oj va vackert och vilken beskrivning det var nog ingen som läste detta som inte kunde se allt framfrör sig, vackert!
Fint skrivet!
Så himla fint skrivet! Du kan verkligen beskriva föräldraskapet och allt det underbara med att ha barn! Hoppas ni får en riktigt fin sommar tillsammans!
Så otroligt fint skrivet Clara! Jag blir alldeles rörd.
Stora värden – det känns som om det du skriver är LIVET. Underbart!
Raderna träffar rakt i hjärtat, kanske för att jag också har en liten kille som kommer att uppleva sin första sommar nu. Han går inte än men det är nya upptäcksresor ändå varje dag. Tack för de fina orden!
Men oj så fint skrivet! Själv har jag en son på 3 månader. Nästa sommar kan han uppleva sommaren som din fina Bertil. Oj, va jag längtar
Jo, det är härligt att läsa om det söndersmulade bladets premiärdoft. Önskar Er massvis av… …ja allt det Ni ges! (Du författare där!)
jag gick sönder litegrann inuti nu.
vill också vara där.
att ha skapat någon ny, någon annan.
och leva i den kärleksatmosfären där där ni är nu.
och att få lära känna den som plötsligt finns där.
men det verkar inte som att jag kan.
Och jag sitter med tårar i ögonen – vackert med upptäckande barn och föräldrar som tar tid. Så dök genast en gammal sång, som nu finns i psalmboken, upp i tanken ”Bara den som vandrar nära marken kan se din under Gud. Låt oss aldrig bli så stora att vi inte ser de små, larven som kryper och myran som stretar och barn som lär sig gå. Nej!…”
Så himla fint
Å så fint!
Jag läser flitigt men kommenterar aldrig! Förrns nu! Tack för en fantastiskt vacker text. Du är säkerligen en av de finaste och klokaste föräldrarna man kan ha.
Så vackert skrivet! Jag blir faktiskt lite rörd.
Clara, Du är en sann poet <3
Så himla fint skrivet!
Åh vad otroligt fint skrivet! Bertil har verkligen fått en fantastisk mamma!
Du är verkligen en begåvad skribent, Clara. Jag älskar hur du med några, till synes, enkla meningar bygger upp ett så målande scenario så att jag ser allt framför mig. Särskilt kattmagen och B’s sommarsniffande lilla näsa!
/helena
Å så vackert skrivet! Precis så är det att upptäcka livet tillsammans med barn.
Jag känner igen mig så mycket i den här texten. Min man och jag pratade om det idag – hur häftigt det är att vara ute med en liten upptäcker allt för första gången och som påminner en om att fåglarna kvittrar och ekorrar springer upp för trädstammarna och blommorna blommar!
gillar!