På fredagar spanar jag i P4 om aktuella trender och fenomen i samtiden. Den här veckan spaning är att den håriga, lite guppiga och ”naturliga” kvinnan så smått är på väg tillbaka igen. Uppfriskande men oklart om det är särskilt befriande. Ersätter vi inte bara ett ideal med ett annat? Lyssnar gör ni här så klart!
UnderbaraClara
Alternativet du älskar
Trycker och lyssnar!
Själv tycker jag att det är befriande med folk som struntar i trender och kroppsideal och bara låter sig vara som man själv trivs bäst med.
/kram finafrun.se
Jag kan bara hålla med.
Vad spännande, jag gillar oxå måttot att vara sig själv. Ha en trevlig fredagskväll. /Anna
Underbart, Clara! Jag gick in här för att kolla om det _verkligen_ inte fanns någon måndagskrönika, och hittade det här. Och du har så rätt, det ”naturliga” idealet är det allra svåraste att uppnå.
varför?
Jo, såhär: på 70-talet, med både peace and love-grejen och en mycket aktiv kvinnorörelse var det på modet att ”vara naturlig”. Make, bh och rakade ben sågs som plastigt, falsk varubeteckning, ja nästan som motstånd mot naturen och svek mot kvinnorna.
Bland mina väninnor fanns det en som hade ena halvan av ansiktet täckt av ett eldsmärke, en som hade mycket svart, stark hårväxt på benen och en med rejält olika storlek på brösten. De hade det inte lätt! En bra bh, make eller rakning – ja då kunde de känna sig fina och som andra. Men fick stå ut med en hel del nedsättande blickar. De var ju inte naturliga!
Alltid lika trevligt att lyssna på dig! En fråga; har fredagsspaningen nu ersatt måndagskrönikan på P4? Trevlig helg!
Härligt med naturliga människor, de flesta är vackra som dom är. Var vid Medelhavet och såg många kvinnor från sydeuropa unga som äldre i baddräkt och vad fina de är i sina naturliga fina kroppar, välvårdade och naturliga. Ingen med förstorade läppar, som i min smak ser otroligt billigt och onaturligt ut, och inga tuttar som stack rakt upp när de låg på stranden och solade. Vad har vi nordeuropéer för kroppsideal egentligen? Jag tycker att mycket kan man göra genom att vara stolt över den man är, sträcka på sig och le mot människor, då får man en fin utstrålning.
Gud så skönt att det inte bara är jag med guppiga bröst, hår under armar och på ben som vågar visa sig ut! Jag både guppar och dallrar när jag går och har bristningar efter en graviditet för fem år sedan som är stolt över! Allt börjar titta söder ut…men jag är gift och stolt!
Härliga du med dina ärliga åsikter, krönikor och underbar blogg!
Trevlig helg!
Kram Anna-Maria
Bryr mig inte om smâsaker, nu har äntligen en god vän frân förr ringt och vi skall träffas imorgon…jättekul !!!! äntligen en normal människ (österike) fran förr, i den här primitiva sex pannkaaksmeten ….helt underbart …! Vi är bâda främmande ingredigenseer men vi vet mycket om hushâll och trâdgârd. Underbart !
Tycker det är trist att så många ungdomar och vuxna känner sig lost i vårt samhälle, vi borde bara så mycket bättre på att ta hand om vårt inre, för hur mycket vi än kämpar med det yttre kan det aldrig bli vackert om vi inte är det inuti.kram Carina